Hur kan det sitta i så länge

Ångesten sitter kvar ännu. Hade räknat med att den var kemisk och att jag skulle vakna som en solstråle idag. Men nu hoppas jag på morgondagen istället. Sitter och skriver på hypotesen inför våran kvantitativa del i grupparbetet. Ganska okoncentrerad bara. Peter ringde nyss och väckte mig dessvärre. Inte det att han ringde, det vill jag ju, men man ska ju inte sova den här tiden =)  Som vanligt, när man tar sig en tupplur så förnekade jag det när han frågade såklart, men det kom fram ganska fort...hahaha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0